NILS SVENSK:
Vältrampade stigar
Gislaveds konsthall
2018
Vältrampade stigar
Gislaveds konsthall
2018
“Från skogens botten stiger jag.
Det ljusnar mellan stammarna.
Det regnar över mina tak.
Jag är en stupränna för intryck.
I skogsbrynet är luften ljum.
– Stora gran, bortvänd och mörk
vars mule gömd i jordens mull
dricker skuggan av ett regn.”
Tomas Tranströmer, ur “Genom skogen” från “Den halvfärdiga himlen” 1962
Karin Granstrands mjuka teckningar präglas av raka linjer och geometriska former. Mjukheten ligger inte i bildernas motiv utan i det textila material
av vilket de är framställda. Siden som färgats med naturliga färgämnen, omsorgsfullt sönderklippt och sammanfogat. Ibland antyder de ett djup;
ett rum i bilden som perspektivteckningar av mer eller mindre komplexa tredimensionella figurer. Ena stunden familjära, en kub eller pyramid, i nästa något omöjligt. En påminnelse om att dessa bilders egentliga djup inte är en illusion i perspektivet utan en verklighet i färgen.
Centralt i utställningen finns en installation vilande på golvet, en bild uppbyggd av en del av de naturliga färgämnen som färgat textilierna i utställningen. Krapp, granatäppelskal, rabarberrot, gurkmeja, alkannarot och salt. Färgen blir mycket mer än något vi ser och naturen visar sig allt annat än grön.
Samtidigt med utställningen arbetar Karin Granstrand med en offentlig gestaltning av den den nya förskolan i Anderstorp, verk skapade tillsammans med de barn som snart ska göra den nya förskolan till sin.
Innehållsförteckning:
Siden, krapp, rödkål, lökskal, granatäppelskal, tranbär, nyponte, björnbär, svart ris, granris, Fanta, currysås, rabarberrot, gurkmeja, alkannarot, salt, järnvatten, vinsten, alun, bomullssnöre, mellanlägg och magneter.
Det ljusnar mellan stammarna.
Det regnar över mina tak.
Jag är en stupränna för intryck.
I skogsbrynet är luften ljum.
– Stora gran, bortvänd och mörk
vars mule gömd i jordens mull
dricker skuggan av ett regn.”
Tomas Tranströmer, ur “Genom skogen” från “Den halvfärdiga himlen” 1962
Karin Granstrands mjuka teckningar präglas av raka linjer och geometriska former. Mjukheten ligger inte i bildernas motiv utan i det textila material
av vilket de är framställda. Siden som färgats med naturliga färgämnen, omsorgsfullt sönderklippt och sammanfogat. Ibland antyder de ett djup;
ett rum i bilden som perspektivteckningar av mer eller mindre komplexa tredimensionella figurer. Ena stunden familjära, en kub eller pyramid, i nästa något omöjligt. En påminnelse om att dessa bilders egentliga djup inte är en illusion i perspektivet utan en verklighet i färgen.
Centralt i utställningen finns en installation vilande på golvet, en bild uppbyggd av en del av de naturliga färgämnen som färgat textilierna i utställningen. Krapp, granatäppelskal, rabarberrot, gurkmeja, alkannarot och salt. Färgen blir mycket mer än något vi ser och naturen visar sig allt annat än grön.
Samtidigt med utställningen arbetar Karin Granstrand med en offentlig gestaltning av den den nya förskolan i Anderstorp, verk skapade tillsammans med de barn som snart ska göra den nya förskolan till sin.
Innehållsförteckning:
Siden, krapp, rödkål, lökskal, granatäppelskal, tranbär, nyponte, björnbär, svart ris, granris, Fanta, currysås, rabarberrot, gurkmeja, alkannarot, salt, järnvatten, vinsten, alun, bomullssnöre, mellanlägg och magneter.